söndag 11 november 2012

Söndagsträning

Inatt bodde vilda Virisen hos mormor och morfar och Ebba hos Genarpskompisarna så jag, Max och Lill passade på att ta en rejäl sovmorgon, ända till NIO! (Vira passade naturligtvis på att utan protest somna om när hon vaknade vid fem och sen sova till SJU)
Förmiddagen hängde vi med Max föräldrar som var på 70-årspartaj (låter motsägelsefullt, hehe...) här i Skåne igår och sov över hos oss. När det närmade oss lunchtid packade vi in oss i bilen och körde till Genarp för att bli bjudna på lunch och hämta Ebba och sen åka till Malmö. Redan här nån gång började Lill bete sig underligt. Hon skrek. Det är inte ofta, hon är verkligen inte nån skrikbebis så när hon skriker förstår man att nåt är fel. Fast jag noterade ju redan när vi vaknade att hon var väldigt snorig, hon hostade små ynkliga host och var kladdig i ena ögat.
Dock sövdes hon av bilfärden och sov sig igenom hela lunchen, men när vi sen var nästan framme vid Moderna Muséet började det skrikas igen i baksätet. Jag försökte avhjälpa det hela med att amma på parkeringsplatsen medan Max spatserade runt på trottoaren och Ebba satt bredvid mig och upprepade gånger sa "Det här är tråkigt" (som om jag tyckte det var så jättekul att sitta i en bil med en förkyld bebis i isbjörns-outfit fastsugen på tutten)
Amningen hade tyvärr inte riktigt önskad effekt och skriket fortsatte in på muséet och jag såg ingen annan utväg än att plocka upp isbjörnen och bära runt henne. Hon fick ny blöja men var ändå inte glad så jag gick mest med henne som en skalbagge mot kroppen och kunde bara till viss del njuta av och ta till mig utställningen om supersurrealism.
Under fikan passade Vira på att lappa till sin yngre syster några gånger, äta den största kakan helt själv (kanelbulle) och sen be om mer. Hon slog huvudet i hörnet på bordet upprepade gånger och försökte minst en gång rymma ut på vägen. När vi skulle hem gallskrek Lill i sin stol, medan Max bokstavligen fick baxa in en protesterande Vira medan Ebba satt i mitten och önskade att hon hade haft sina öronproppar. Men! Allt lugnade sig ganska fort och färden hem blev överraskande tyst.
Hela upplevelsen, kombinerat med hemkomst som innebar uppackande av diverse väskor, torkandes lite kräk både från katt (varför hetsäter han??) och bebis, skälla på våldsam tvååring, trösta ledsen bebis och så de vanliga bestyren med välling och sång och Bamse-tandkräm, gjorde att jag kände mig både stressad och utmattad (trots sovmorgonen) och inte alls träningssugen. Men, ibland är det så. Och ibland får man bara bita ihop. Jag drog på mig kläderna redan innan jag värmde vällingen och så fort Vira var i sängen stack jag ner, körde mina 3 minuter hopprep, en kettlebells cirkel som avslutades med tre av plankorna från iForm. Två gånger körde jag cirkeln, det blev väl en 40-45 minuter alltihop tror jag. Riktigt jobbigt. Och nu känns det jävligt gött. Dessutom har jag råkat lämna min tränings playlist på, så jag sitter här och diggar till diverse house och dansmusik :)
Nu ska jag se Solsidan och dricka te.


Svettigt


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar