Däremot har den här barfotasommaren gått hårt åt mina fötter och plötsligt upplevde jag att mina fötter liksom skrapade mot lakanen och det kändes som jag skulle ta sönder strumpbyxorna när jag tog på mig dem. Då mindes jag plötsligt Baby Foot och googlade lite och tänkte till slut att "ja, okej, det verkar läskigt att fjälla av all död hud, men antagligen värt det". Så jag gjorde slag i saken och köpte ett paket i den lokala hälsobutiken. Det var lite dyrare än att köpa på nätet, men jag fick ju det lilla paketet direkt i handen.
Förrförra lördagen packade jag således in mina små fötter i två plastpåsar och tejpade igen och sen kollade vi på senaste Tim Burton-filmen, vilket gjorde att två timmar försvann ganska fort.
Och sen hände ingenting. Dock stod det tydligt på paketet att ungefär efter en vecka skulle man börja fjälla. Men det gick en vecka. Och en dag till. Och en dag till. Och visst kändes det kanske lite fjälligt, men inte riktigt vad jag förväntat mig.
Sen igår, när jag hade kört Body Balance och tog en snabb dusch (Lill sov) kom det igång. Och nu är det urläskigt för man fjällar verkligen bort all "dålig" hud och därunder finns jättefin, alldeles oanvänd hud. Så det ser ut att funka onekligen. Kanske orutinerat att göra det såhär inför vintern, när ingen ska titta på mina fötter ändå, men samtidigt lite trevligt att känna att man har fina fötter där under tjockstrumporna :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar