Dåligt med träning...

Åjåj, nu har det verkligen inte blivit ordentligt tränat på ett tag. Jag minns inte riktigt hur det började, men jag märkte att det gjorde mer ont efter att jag tränat, den gamla hederliga Piriformisen alltså. När jag inte tränade fungerade vardagen fint och jag hade inte alls ont utan kunde plötsligt studsa upp ur sängen och generellt röra mig väldigt fritt.
Men i söndags morse, när jag var alldeles ensam hemma tänkte jag att jag skulle köra Body Pump på morgonen, innan frukost, så jag drog fram alla grejerna och drog igång. Genast kände jag att det blev dåligt vid knäböj, och mitt i knäböjslåten fick jag släppa stången och köra utan. Uj, det funkade så dåligt :( Jag tänkte dock "Jag kör vidare med armlåtarna" och lade mig ner för att köra bröst. Då fick jag den där märkliga känslan av andnöd i hela kroppen som kan infinna sig när man är ganska gravid och ligger på rygg. Det är en mycket underlig känsla som är svår att förklara och som jag tror beror på att barnet trycker på stora kroppspulsådern. Känslan är tyvärr inte bara underlig, utan även oerhört obehaglig. Så då gav jag upp och gjorde mina armisar mot en stol istället. Det funkar iallafall fortfarande bra och jag gör 40 st varje dag vilket får upp pulsen och man känner hur ryggen, armarna och hela bålen får jobba. Nu har jag dessutom dragit med Max på min armis-utmaning, dvs jag tvingar även honom att göra så många han klarar varje dag. Han får såklart inte göra sina mot badkaret utan på marken :)
Jag får väl dock inse att jag inte kommer köra ett BP pass i vecka 40 som jag gjorde med Vira, men men... det går nog bra ändå.
Nu kanske man kan tänka sig att jag skulle kunna gå promenader istället, men se det funkar inte heller så bra :( För så fort jag börjar promenera så får jag såna förvärkar att hela magen knyter i hop sig till en stenhård kula och det är skitjobbigt även det. Möjligen skulle jag kunna cykla, igår körde jag med "2-minuters-marginal-stilen". Jag hade tid hos MVC halv åtta och blev lite försenad men blev mycket nöjd när jag gled in där två minuter i halv trots allt.
Sen pratade hon en massa om föräldrautbildning osv, vilket jag känner mig sådär intresserad av. Det var ju inte särskilt länge sedan jag var på föräldrautbildning och enda anledningen jag ser att gå dit är för att träffa lite nytt folk att hänga med under föräldraledigheten. Jag har dock blivit lovad mammagrupp och hoppas på att hitta nån trevlig där. I vilket fall gjorde snacket att mötet drog ut på tiden och klockan var tio i åtta när jag rusade ut genom det pensionärsfyllda väntrummet och slängde mig på cykeln. Utan att ha egentlig uppfattning om hur lång tid det tar att cykla från vårdcentralen till stationen brände jag på allt vad jag kunde och knatade in på perrongen med två minuter till godo. Pulsen gick dock inte ner till det normala förrän i Svågertorp :)
Nu är jag i v 39 och bebisen kan vara här närsomhelst! Tjihoo!